Pust och stön. Gröten är äten och gammalt vatten sen igår med kanel av misstag i är druckit. Äppelmosransonen från mamma och pappa i dalaskogen är slut. Solen skiner dock. Och jag tror värmen i elementen i detta hus äntligen slagits på för jag är vaarm vaaarm fast jag trodde först jag hade feber. Det kan ha något med helgens bravader att göra också. Det bidde som vanligt när man är lite håglös och inte har nån lust. När man piffar till sig lite med en suck och hänger lite i en soffa med tacos hos vännen och har det mysigt men det är inte så mycket fest utan mer Dansbandskampen, Stjärnor på is och väntan på att gå ut, med vin förstås och sen, och sen, ja sen blir det en förfärligt spännande och väldans mysig kväll. Med dans och hatt. Och ja värme som kanske sitter i lite än. Lite. Kropp. Åh det var ju lääääängesen stackars kropp stackars kropp. Men som sagt, varm måndag.
Det är hårt det där. Ju trevligare man har desto mer får man betala för det när den dagen kommer då det trevliga är slut och över. Som en måndag som är mycket mer uthärdlig efter en medioker helg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar