Det här med att försöka lägga sig i tid är ju helt sjukt svårt. Och verkligen inget nytt, jag började redan som barn, och gymnasiet var hemskt. I mina dagböcker från den tiden handlar väldigt mycket om att få sova, och om hur mycket jag skulle sova så fort det blev lov. Och nu, relativt vuxen, same same, död på mornarna, väldigt trött på kvällen också men kommer liksom inte till sängen. Det ska målas naglar, vattnas blommor, lekas med katten, eller så är jag i soffan och ORKAR inte gå och lägga mig. Ilandsproblem jatack. Men det gör ont klockan sex på morgonen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar