Om en vecka och lite till är jag arbetsfri. Eller arbetslös eller så ja. Just nu känns det sköööönt och efter en stund sen kommer jag ha panik och ångest och inga pengar. Men den dagen den sorgen. Jag skulle så gärna vilja åka bort iväg. Dofter som stark avgas påminner mig om stora städer i andra länder. Het sol om stränder. Mm det längtar bort i mig. Efter det där spännande, roliga, den där ihhh-känslan när man packar, landar, öppnar hotellrummet, hittar små gränder med fik och ser annorlunda saker.
Men jag har ont i halsen. Och nog ingen som kan följa med. Jag kanske åker till Dalarna, fast det är mer hem än bort. Men fint.
Annars så. Kom nu hösten du är så fin. I går morse kände jag krispet!
Och lite loppisfynd från senaste skogsbesöket:
Och klänningen! Som visade sig blivit uppsydd av en av min mormors gamla grannar. Som mamma också ju känner. Och den passade perfekt klänningen. Åh vad jag tycker om tillfälligheter och sammanträffanden och personliga band till saker och kläder.
Ett par perfekt slitna jeans hittade jag. Lite halvlösa och lite för korta men det gör ju inget. Och pojkväns fina tröja upptäcktes!