mera drömmeri..

Jag har fastnat. I gammalt tänk, i andras bilder på facebook, i helgens bravader. Allt som känns det minsta trevligt klibbar fast och jag bara måste rota runt och snoka och tortera mig lite. Inte släppa inte gå vidare fast det ju inte finns nåt annat. Och så den där vanliga åhiga klumpen i magen som gör mig så liten och vek. Hjälp. Nu igen suck.

Det är lite soligt. Kanske gå ut och gå in och börja om?

Och det liksom tar fart och spinner på och jag blir känslosam och längtar efter sommaren, och våren, och igår efter jul och jag vet inte vad jag längtar efter, bara nåt. Men inte just det här nu idag. Ack ja.. det hade varit lättare om jag fötts till isbit.

Dagdrömmeri

Det finns ingenstans som jag dagdrömmer så bra på som på gymmet och bion. På bion i mörkret får man sitta ifred, man slipper vara hemma, det finns inget att göra mer än att sitta och titta. Det blir som ett vakum och då tänker jag så bra. Och så på gymmet, det känns inte lika självklart. Men när man sitter där på en maskin och gör tio repetitioner och så vila och så tio och så vila och så tio till, så däremellan i vilan hamnar jag i ett konstigt tillstånd. Instängd i mitt huvud med mp3 och runtomkring är det svett, stön, käck eurotechno och muskler. Då blir jag sittande stirrande lååångt bort i tänket. Ofta med tänk på någe trevligt och mjukt, som en kontrast till det hårda. Tågåkning kan också fungera väldigt bra för dagdrömmeri. Åh jag gillar det.

Varför tittar man på radion om människorna i radion säger något konstigt?

M.Å.N.D.A.G

Pust och stön. Gröten är äten och gammalt vatten sen igår med kanel av misstag i är druckit. Äppelmosransonen från mamma och pappa i dalaskogen är slut. Solen skiner dock. Och jag tror värmen i elementen i detta hus äntligen slagits på för jag är vaarm vaaarm fast jag trodde först jag hade feber. Det kan ha något med helgens bravader att göra också. Det bidde som vanligt när man är lite håglös och inte har nån lust. När man piffar till sig lite med en suck och hänger lite i en soffa med tacos hos vännen och har det mysigt men det är inte så mycket fest utan mer Dansbandskampen, Stjärnor på is och väntan på att gå ut, med vin förstås och sen, och sen, ja sen blir det en förfärligt spännande och väldans mysig kväll. Med dans och hatt. Och ja värme som kanske sitter i lite än. Lite. Kropp. Åh det var ju lääääängesen stackars kropp stackars kropp. Men som sagt, varm måndag.

Det är hårt det där. Ju trevligare man har desto mer får man betala för det när den dagen kommer då det trevliga är slut och över. Som en måndag som är mycket mer uthärdlig efter en medioker helg.

well

http://bloggkartan.se/registrera/16721/norrkoeping/

Dreamtime

Jag drömmer massor just nu. Mardrömmar och andra drömmar. I förrgår natt att jag sprang runt i en djungel mitt ett gerillakrig och blev skjuten gång på gång. Natten efter drömde jag att en vapenman låg utanför huset hemma och hade skjutit mamma. Nu såg jag bara hans hatt och visste att han låg utanför staketet och siktade på mig. Och, som det alltid blir, kravlar jag bakåt och snubblar och tar mig inte upp och bara väntar på att bli skjuten. Inatt var det inte så hemskt. Inatt var jag på en loppmarknad där min mellanstadielärares fru sålde sina stövlar, såna där som går lite uppåt fram, för bara 30 kr! Dom köpte jag och sen någe mer. Sen hade jag plötsligt en liten svart kanin som jag gav gurkbitar och lärde hoppa över hinder. Åh..litet-mjukt-djur-abstinens har jag! Ge mig ge mig vilket mjukt djur som helst som man kan klappa och ha i knäet!!

Jag drömmer lite om ett jobb, en fet fast inkomst, en skånsk björn och nya stövlar och skor också.

Tisdag är det

idag ju.. men jag jobbade helgen och igår så för mig är det måndag hurra! Fast det är ju skönare med tisdag. Men ändå. äh

Måndag hurra

Härliga måndag. Efter en helg med firande av vän som fyllde år och för att ha överlevt en bussvolt i Kambodja för två år sedan. Hurra. Idag var jag iallefall på arbetsförmedlingen och behövde inte alls bli arg och aggressiv för jag fick prata med en man som både var lugn och trevlig. Och då var jag det också. Puh. När jag skulle cykla hem var det domedagsmörkt och under mitt hemcyklande kom det såndära ösregn. Blöt bidde jag.

Nu är jag nytränad och nyäten och snaaart ska jag få fika åh åh så fint!

utnyttjad fredag

Det är intressant vad kreativ och energisk man kan bli av att plötsligt få veta att man ska jobba tre dagar framöver. Att veta att man inte har tre fria dagar betyder att man måste ta reda på tiden som är kvar av denna sista dag innan arbetet. Så.. efter tokträning och mys i soffan bidde det pyssel.

Rotfruktsrgratäng! Första i livet, suget bara kom över mig. Och när jag kom hem med alla rotfrukter visste jag inte längre vem som hette vad, och nästan inte om de skulle skalas eller inte. Men oh så gott det blev! Det påminde om hemma och jag längtade lite efter mamma.

Sen blev en lång kjol som inhandlades på Myrorna i Malmö en solig dag i augusti, en kort ballongkjol. Ganska stolt faktiskt, nog kanske nästan det mest komplicerade jag fått till hittills. Men, imorgon ska jag ju på födelsedagskalas, så då måste man lägga manken till!

Och nu har jag ätit lite väl mycket chokladpudding och grädde igen. Oh. Det känns faktiskt som något av det mest onyttiga svulliga man kan äta. Måste bero på konsistensen.

Osså mer, angående den dära kändis och tevevärlden så tycker jag Carina Berg är riktigt fruktansvärt snygg oh ja. Och hon Katrin Zytomierska kära nån, jag vet inte om jag ska bli upprörd eller fascinerad, hur kan hon och hur länge? Och Gynning, vilken underhållning, alla säger hon har damp, men är det inte bara för att hon är grabbig fast hon är snygg och kvinna? Jag gillart. Meramera. Nu ska jag inte bry mig mer om den där världen på ett tag. Imorgon är det tanterna och farbröderna på söder som gäller!

Swischet

Fredag igen. Oh det går sådär fort igen och det är lite läskigt när jag inte kommer ihåg vad jag gjort i veckan, dagarna bara går och går och så fredag igen. Jag tyckte förra veckans fredagsfika var igår. För att inte tala om förförra fredagsfikan.

När jag var i Asien tänkte jag att jag ju var tvungen att verkligen försöka leva "här och nu", jag brukade tänka att jag ska tänka "nu nu nu" så jag är medveten varje minut, så det inte blir så att jag vaknar upp och så "swuusch" så är allt slut utan att veta var allt tog vägen. Fast, frågan är om det är det bästa, för då tänker jag så mycket att jag inte slappnar av och bara är. För om jag bara följer med och är i det jag gör, och sen vaknar upp när det är slut, då har jag ju levt och glömt allt runtomkring lite. Istället för att tänka på att jag måste tänka på att njuta.

Oh. fredag, träna, inte göra så mycket alls tror jag faktiskt. Lagom håglös, meningslös håhåjaja. Sucket.

Hur ska det gå?

Jag har verkligen ingen aning om hur jag ska klara av mitt framförliggande förmodade arbetsliv. Idag gick jag upp halv 6, jobbade från 7 till 16 och nu, nu är jag helt slut. Benen värker, trampdynorna gör ont, trött i hela kroppen, tom i huvudet, allt jag vill är att ta på mig mysbyxor och dra en filt över mig och soffan och ligga där hela kvällen tills jag får titta på Tell me you love me och sen sova. Nu bor jag ändå själv i en etta och kan ojja mig och ligga plakat hur mycket jag vill. Men vad händer om jag om en sisådär 7 år råkar ha barn också??

Hur ska det gå om jag ska gå upp halv 6, jobba och sen, SEN DESSUTOM ska handla, hämta barn på dagis, laga mat, städa, tvätta, träna mig själv och skjutsa barnen till träning och diverse aktiviteter, hålla reda på tandläkarbesök, födelsedagar, gymnastikpåsar, bilbesiktning, räkningar och lördagsgodis??!! Oh my. Stackars barn. Dom kommer få hämta sig själva på dagis och laga sin egen mat medan jag ligger under en filt. Jag förstår inte hur människor orkar?? Dag in och dag ut, fredag, idol, godis, chips, lördag, shopping, bingolotto, fest, söndag, promenad, ny vecka jobb, träning, barn, dagis, skola i ett himla evighetshamsterhjul som aldrig tar slut.

Fick jag kalla fötter här?

Förvandlande

Mer än en veckas ältande, beslutsångestande, väntan på svar, analyserande, funderande, övervägande, frustrerande kan vara någe bra. En dag vaknar man på morgonen och bara ooorkar inte gå runt i fundersamhetsvakumet längre. Så hepp, nu är beslut fattade.

Och åh så glad jag blev. Plötsligt. Puh. Och den hära sången



Som jag fortfarande inte vet hur jag får hit. Hur som helst. (joo nu kan jag! With a little help from my friend. Och en instruktionsguide too.)

Jag tror det var viktigare att få fatta ett beslut överhuvudtaget än att fatta "rätt" beslut. Eftersom det inte riktigt fanns något rätt. Bra att tänka på under nästa beslutskris. Åh. När det där stora beslutsmolnet försvann öppnade sig ju ett liv här. oh!

Distans och perspektiv

Söndagskväll välkommen återigen. I förrgår var det fredagsfika och soffmys med choklad och filt, igår var det båtdans och vinande, idag promenad och soffhäng och film, och imorgon är det måndag och imorgon måndag är det bister verklighet och stora beslut ska fattas. Som vad jag egentligen ska ha för mig under november månad. Praktik på en Kvinnoorganisation i stora staden eller projektarbete med lön dvs PENGAR här där jag redan är? Är frågan. I mitt huvud är det här mitt livs största och sista beslut, det kommer att påverka resten av mitt liv, utan pengar vad gör man då och jämställdhetsarbete oh världens grej!

Fast egentligen så. Med lite eftertanke och livsperspektiv, så är det 4 eller möjligtvis 5 veckor av mitt liv. Och det är inte så mycket. Och inte så mycket kommer att hända eller förändras. Så kära lilla jag lugn och fin. Välj nåt och fundera på nåt annat. Lurviga djur eller så.

(fast faaast alla filmer där ett liiitet val förändrar liv och verklighet, och små val är dom viktigaste, och ödet och slumpen tänk vad som kan hända och och jag har sett för mycket film!)

Jag har en tendens att fastna i saker. Som att fundera på svåra beslut, köpa ny cykel eller inte, sätta igång och träna eller inte, skjuta upp och fundera, älta och vänta och se. Fan, imorgon ska jag nog sätta igång med saker och ting. Då har jag ju inte så mycket att fundera på sen. Kanske.

Krull och vanilj

Igår såg mitt hår ut såhär. Bara sådär. Jag skulle nog kunna tänka mig att se ut såhär lite oftare.


Fast det är svårt, hår har ju en tendens att vara fantastiskt när man ska gå och lägga sig, springa i regnet eller bara vara inne och inte visa sig för någon alls.

Föresten så apropå Underbara Claras fina smak och vaniljupprördhet hittade jag denna här igår. Smak: äppelpaj med vanilj... Väl syntetiskt eh?

det där med grillning.

Det är spännande. Två intervjuer har jag varit på, på kort tid. Kanske att jag får en praktikplats på en kvinnoorganisation och kanske att jag får analysera lite tidningsartiklar. Eller så blir det hemtjänst hela november. Iallefall, så två intervjuer. Huga, det är spännande och nervöst, men lite roligt för egot. Och hjärnan kopplar totalt ur och lever sitt eget liv, väldigt fascinerande. Väldigt medveten om sig själv blir man och det startas ett krig mellan vad jag vill säga och vad hjärnan tycker att den ska förmedla för signaler till kroppen. Efteråt brukar jag ha minnesluckor och sus i öronen.

I fredags iallefall intervjuades jag av två kvinnor. Det var frågor och lite lagom. I dag var en ung såndära karriärsman som grillade mig på båda sidor. Hur var utbildningen, vad var svårt, vad var lätt, varför, hur, på vilket sätt, vad gör du om 30 år? Varför skrev du den uppsatsen, vad lärde du dig, varför, slutsatser, hur gjorde du, varför då, hur fungerar du i grupp, vad är dina starka sidor, hur vill du andra i gruppen ska vara, varför dååååå?? Och sen fick jag provanalysera en artikel på tid. Apuh efteråt. Men ändå, bra träning och, rätt kul.

Föresten bidde jag klippt av ett klippproffs häromkvällen. Superexklusivt och fiiint! Klippgener har hon som drömmer om hästar. Kortare och fint bidde det!

Äppelmos

Åh. Det är kört nu. Jag sov till halv tolv. Halv tolv! Och när jag vaknade låg jag i fosterställning långt under täcket och blundade och hade lika gärna kunna ligga där några timmar till. Men, det går ju inte för sig, hur skulle det se ut. Så jag gick upp till ett grått meningslöst väder. Borde kanske söka ett jobb, nej inte på en söndag. Gå en promenad? Nja, jag är trött och jag har gått samma promenad över tusen gånger. Jag vill ha en skog här utanför fönstret.







Ah! Det finns liksom inget sånt där, pepp eller kraft kvar! Det är borta. Håglös är ordet. Likgiltig. skulle vilja jobba, hoppas dom ringer men äh skönt att slippa också. Dammsuga? Ja jo men.. sen kanske. Det känns sådär att jag skulle kunna sitta här i mitt kök resten av livet med livet levde på utanför, och om jag inte reste mig och gick ut skulle jag växa fast och ruttna här på stolen.

Ajje

Suttit ihopvikt i en buss i två timmar, vrålvrålhungrig sådär brutalt som man blir efter en kopp kaffe och några timmar till, oont i magen sådär så det krampar och man inte kan stå upprätt, sen koka massamassa spagetti och sleva i mig fortfort och mycket så man inte hinner tugga, sån är jag nu.

Moget.

jag tror det har börjat nu

det där trötta. Det där att bli sömnig efter maten, inte sådär att man vill vila lite, utan en stor trötthet, att få ligga under täcket och inte gå upp. Inte vila och bli pigg, för pigget kommer aldrig, man blir bara tröttare och segare och fryser och åh. Det där som intar min kropp ungefär i början av oktober, som gör att jag inte har lust att gå och jobba, inte gå och träna, inte gå ut alls. Jag trivs utmärkt och är supernöjd i sängen under duntäcket med kläderna på och kaffekoppen brevid. Sova när som helst på dygnet.. ack ja. Nu börjar det. Det stora megasovet. Ide även kallat. Vi ses i april i när dagsmejan står vid dörren.

hemmahelg

Det var höst och sådär vemodigt. Mycket Kentkänsla. Lite som Hagnesta hill. Små städer som dör. Stora liv. Minnen och tänk.