Pappersliv

Jag började skriva dagbok när jag var åtta eller nio år tror jag. Sen har det bara fortsatt. Som att borsta tänderna varje kväll. Fast för ungefär två år sen slutade jag plötsligt. Jag vet inte riktigt varför, men det kändes lite konstigt, som att mitt levda liv skulle försvinna för alltid eftersom det inte finns på papper längre. Jag skriver lite ibland för säkerhetsskull Skriver ifatt och uppdaterar, så att mitt liv ska finnas lite iallefall där på pappret.

Varje dagbok är olik den andre. Och varje dagbok är märkt med år och nummer. Härligt är det. Det blev några stycken.