Ligger och tittar ut på solig, krispig septemberfredag. Inte bitter alls. Det är väldans vad fort det går att glömma hur det känns att vara frisk. Och vad fort man sedan tar det för givet igen.
Jag är fräknig, ung och kvinna. Har träffat min man, tycker väldigt mycket om att fika, öppna små askar och portmonnäer. Och så loppisar och gamla kläder såklart. Och så är jag för fundersam för mitt eget bästa ganska ofta. Tycker inte om när saker tar slut, ogillar skarvar och fastnar i vemod. Men så ibland är jag bara kaxig och dryg och arg, lillasyster for ever.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar