En såndär måndag

Då man har ont i magen hela dan för att man hetsåt massa god baguette med vitlökssmör när man kom hem sent från vänner i lördags kväll, sådär småhungrig efter några glas vin. Då man slår i knäet i stolsbenet när man ska hoppa in längre vid bordet när man äter. När maten består av köttfärssås med rotsaker och broccoli och man inte har nån ketchup och maten inte blir varm på första försöket i micron. Den där känslan av kall mat i munnen mjälbäää! Och man hela dan känner att man helst av allt skulle behöva vara själv utan folk överallt. Speciellt glatt folk som skrattar högt. De är fina, men ibland blir jag lite stressad, som att jag nog borde skratta lika mycket och vara med där i klungan i korridoren när det blir strömavbrott, och inte sitta i mitt rum på min stol och leka med min telefon för det är skönt att vara själv.

Well. Det bästa är ju att man har möjlighet till flex på jobbet, så kvar i fyra gick jag hem i solskenet. Gjorde mackor och jogurt och tog med mig till sängen, tog av mig kläderna och kröp ner under täcket och somnade. Vaknade efter en stund och låg kvar lite till.

Sen dammsög jag, gick ut och sprang och fick för miljonte gången i ordningen ont i min vad så jag fick avbryta springet. Men ändå skönare känsla nu än i början av dagen. Viktigt. Och igår beställde jag Dr martens och beslutade mig efter expertutlåtande att behålla Monkijackan som jag köpte i fredags som jag inte visste om den var för stor stor eller för liten stor. Svårt di där me oversizen.