Gick promenad, samma väg jag traskat senaste månaderna. Men helt plötsligt var det mörkt och så kom det liksom tillbaka till mig, det där jag visst inte tänkt på under sommaren; det där att inte ta de mörkaste stigarna när jag är själv, kanske bara ha musik i ena örat för att höra dom där typiska överfallarstegen, de där STRATEGIERNA. Korkat och dumt. Sjukt. Blir trött. Vill gå på mörka stigar och andas frisk luft efter dagarna i lysrörsljus bland massa folk
2 kommentarer:
Känns tyvärr igen. Brukar ofta åka en omväg hem då vägen hem från närmaste tågstationen är lite för mörk och enslig för att gå ensam. Helt sjukt egentligen att det ska vara så.
Ja verkligen sjukt. Jag blir så arg på mig själv. Och på samhället.
Skicka en kommentar