Det här med att bo två för med sig så mycket fint. Något jag inte visste att jag saknade när jag bodde själv var det här att somna medan någon annan tussar runt i rummet bredvid. Man ser ett litet ljussken och hör små ljud och det är så tryggt. När jag var liten ville jag alltid ha dörren på glänt med en springa ljus. Att sen vakna av kaffedoft och mjukt morgonljus och att någon redan sitter i köket är nästan ännu bättre. Jag hatar att behöva vara den första som går upp, den som tänder, den som bryter tystnaden och mörkret först.
Nu ska jag strax åka tåg hem till skogen och föräldrarna igen. Hitta tillbaka till det som är bra med mig var tanken, efter flera rekryteringsseminarier där alla är så otäckt käcka och ambitiösa så jag bara känner mig värdelös och glömmer allt jag kan och allt jag gjort. Men, så nyssnyss bidde jag kallad på intervju! Utvald av flera såna dära hyperaktiva gamla rävar som jobbat med tusen saker!! Fint för mig och mitt lilla hjärta. Fantastiskt faktiskt. Det blir en fin helg.
1 kommentar:
Det här med att bo själv är överskattat! Det finns inget bättre än att komma hem på eftermiddagen till någon som frågar hur ens dag varit.
Skicka en kommentar