fredag, oktober 23, 2009

Fredag?

Ganska länge har det gått ganska bra att vara arbetslös. Det har varit fint väder, jag och min man har letat lägenhet, jag har bakat bröd och tränat, lagat kläder, läst och sett film och varit vaken sent på kvällarna. Sånt där jag brukar längta efter. Och sökt jobb såklart. Jämt och ständigt absolut ja. Så dagarna har trallat på av sig själva och jag vet inte riktigt var det tagit vägen. Men det spelar inte så stor roll ändå. Men nu tror jag den där arbetslöshetskänslan hunnit ifatt mig. Solen försvann, dagarna har blivit sådär grå på alla sätt och vis. Pengarna börjar ta slut, vi ska flytta och det känns fiiint, men vi måste ju vänta tills vi får flytta in första december. Helst vill jag riva ner allt och börja bära kartonger och påsar nu på en gång! Fredagarna var alltid så fantastiska när jag jobbade. Helt underbart att veckan var slut och jag skulle få sova och fika och göra trevliga saker. Idag var fredagen i och för sig en befrielse, men det där fantastiska fanns inte riktigt och chokladen var bara okej och inte sådär MMMMMM ramla-under-bordet-god. Så nästa vecka tror jag att jag ska åka hem till föräldrarna i skogen för att få dagarna att gå. Fira födelsedagshavande mor, baka bullar åt far och få besök av min äldsta bästis och hennes nya en och en halvmånads barn.

Och så saknar jag en gammal vän. Gymnasievän, klok och bra. Vi var i Spanien tillsammans under en höst men sen så blev det tyst. Vi var på olika platser och hade saker för oss. Egentligen är det bara att ringa, men ju längre tiden går desto svårare känns det. Varför då? Som att jag ringer och stör. Jag har hennes nummer och jag vet vad hon gör.

Mm. Jag ska iallefall bädda rent nu. Och läsa bok! Äntligen har jag blivit sådär fångad så man måste fortsätta läsa hela tiden. Brabra.

Fina bilder. Bara sådär.
Och det här eviga håret!! Jag har kort nu och är nöjd. Det är snyggt och jag känner mig inte så mesig. MEN jag tittar på gamla bilder och gillar det långa. Och andras långa hår. Och den här bilden, när hade jag så?? Luggen var i vägen för världen, men åh det var lite läckert ändå. Käraste nån!!! Hår är ett stooort problem.

2 kommentarer:

Karin sa...

Det var ju arbetsfri det hette!

Koftan sa...

Det var ju det. Men det är konstigt vad man plötsligt kan börja längta efter att vara enormt trött på fredagskvällar, känna lite ångest på söndagskvällar och hata hela världen på måndagsmorgnar. Men bara lite. :)