När man äntligen går ned för trapporna och ut från jobbet fredag eftermiddag, den känslan åh. Så lätt, så tacksam.
Sen när man kryper ner i sängen, ligger där och vickar på tårna och håller sig vaken lite till bara för känslan, sova länge, ingen ringande klocka, inte behöva klä på mig, gå ut, ingenting. Få vara ifred och vakna i min takt. Gott kaffe. Lovely.
Det är en viss förväntan på fredagar. Den fanns redan när jag var liten. Mamma slutade tidigare på fredagar, vi åt alltid lite godare mat, typ tacco eller pizza. Fick läsk, pappa kom hem, fanns liksom lättsam stämning. Sen ostkrokar och fångarna på fortet. Eller småstjärnorna. Den där fredagskänslan finns kvar så himla stark. När jag jobbade på hotell i Norge för några år sen jobbade jag en fredagkväll. Jag var där själv och gjorde inte mycket mer än att jobba. Men när jag traskade hem till huset jag bodde, och såg in i alla villorna där det lyste sådär varmt gult, så VISSTE jag exakt känslan där inne. Fredag. Och fy vad jag kände mig ensam.
Jag älskar fredagar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar