Ihärdig dag. Första halvan tillbringade jag i en högstadieskola. Som Tjejjoursmänniska pratade jag och en RäddaBarnmänniska om ungdomars rättigheter i en klass och hängde lite i korridoren. Oh my. Odrägliga och högljudda och de slåss och skriker och gapar och lyssnar inte och pratar i munnen på varandra. Det är lättare att ha hand om får. Jag hoppas att något fastnade i deras små hormonstinna hjärnor iallefall. Lite roligt var det nog allt också, men väldigt energikrävande. Och skolmaten, skolmaten! Det jag kommer ihåg från min skoltid var att jag var hungrig mest hela tiden och att skolmaten var sådär neeeeej! Och nu, 10 år senare, vrålhungrig och trött, så är jag där igen, micrad potatis med skinn, kokt salt fisk, genomskinlig äggsås, tråkiga oaptitliga matsalar med ljudvolym max, äcklig mjölk (jag slutade dricka mjölk i skolan), och bara nä. Suck och stön. Jag kände hur mitt tjuriga tonårshumör återerövrade mig och jag kunde inte peta i mig den där maten. Jag skulle aldrig kunna försöka övertala någon tonåring att äta och vara nöjd. Det är faktiskt inte roligt.
Andra halvan av dagen fanns jag på ett rekryteringsseminarium för jobbcoachtjänster på Arbetsförmedlingen. Jag blev sur sur sur. Sur på medelålders människor som jobbat i tiotals år, som i sin muntliga personliga presentation måste redogöra för varenda sekund i sitt liv, ända från gymnasieinriktning till idag. BLAAAAAAAAABLAAAAAA BLAAAAAAAAAAAAAA! Och alla dessa som måste ställa femton frågor och titta ut över oss andra och förklaaaaara hur det "verkligen" ligger till BLAAAAAAAAAAAA. Tjurig igen bidde jag. Jag tyckte alla skulle hålla käft och lyssna.
USCH. Och jag fryser ihjäl, har 17 grader i min lägenhet och är själv och är hungrig men orkar inte laga mat och tung tung huvudvärk som jag alltid får när jag varit lite nervös och koncentrerat mig och ansträngt mig väldigt intensivt. Ack ja. Fan ta överambitiösa babbliga käcka fräcka tramsfolk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar